premiär för korallröda byxor

I dag är jag så fin. Jag har de nya korallröda byxorna under en svart kjol och ett enkelt gammalt svart linne. Tänk vad ett par fina byxor kan göra åt gamla kläder. Det är varmt ute, men jag kör med byxor, håller nämligen på att försöka få fram någon fuskbränna på benen, men jag vet inte om jag gör fel för det händer inget. Eller så är det så lite skillnad att jag inte märker, vilket i och för sig är bra för jag är ju så blek så jag skulle inte passa i Mallis-bruna bena helt plötsligt.

Det går rätt bra på jobbet nu faktiskt. Jag ligger halvbra till, ska göra klart en artikel och så skriva om offentlig konst. Efter det ska jag gå hem och ta det lugnt inför den sista veckan (dagarna...!) Sökte ett jobb i tisdags och i går kväll ringde de och ville att jag ska komma på intervju. Herregud! Blev orolig, vill jag överhuvudtaget ha jobbet? Jag trivs ju här nu, men det kanske beror på att det snart är sommar? Jag sa att jag kommer, så på onsdag ska jag på intervju. Efter ett långt samtal med Set och några tips från hennes arbetskollega som även jobbar som rekryterare så ska jag nog klara det. Att komma på intervju är en merit och det gäller att ta sin chans till att få öva sig i att bli intervjuad. Dessutom vet jag inte mycket om företaget eller jobbet, så jag får gå dit och fråga helt enkelt. Det kommer nog att gå bra. Lite spänning i vardagen!

Jag irriterar mig på att min webläsare gör att jag ser allt på japanska och inte kan göra något åt det. Det innebär att jag inte kan ordna mina inlägg så snyggt som jag vill. Jag som liksom är "form är viktigt"-personen nummer ett. Det är liksom mitt mantra, men kanske blir man det som redigerare och grafiker. Jag ska jobba på att leva som jag lär även här.