lurad

Jättefin födelsedag i går. När jag kom hem åt jag och Martin bakelser som jag köpt. Efter det tog jag gummistövlarna på och så åkte vi till Tysslingen för att titta på svanarna. Lugnt och skönt vid Tysslingen och ganska mycket svanar. Lite svårare att se dem i år på grund av snön bara. Såg även gäss, kanadagäss och några tranor. Efter en sväng i mataffären åkte vi hem och jag gick ett varv i trädgården. Snön smälter nu och det har kommit upp snödroppar, krokus och några tulpanblad. Känns skönt att lökarna jag satte i höstas äntligen är på väg!
Pratade en stund i telefon med farmor och sen med mamma och pappa. Martin och jag skulle ut och äta, men han sölade sig så mycket. Han duschade och jag började byta om och göra i ordning mig, men han sölade massor. Till slut frågade jag om vi skulle skita i att gå ut eftersom han inte verkade vilja. Jag var rätt hungrig och klockan var redan 20.20. Så vi lagade mat tillsammans hemma i stället (fast jag var rätt sur när jag gick och bytte om igen...). Fetaostbiffar, pommes, tomat- och paprikasås och sallad blev det. Men mitt när vi satt och stoppade i oss ringde det på dörren. Vi känner ju ingen så det ringer ALDRIG på vår dörr. Dörren ryktes upp och jag hann tänka "det är Jenny, nej, just det, hon har ju flyttat" och sen hörde jag syster Maria sjunga för full hals: "Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag för det är Bellas födelsedag!".
Allt Martins sölande var för att jag skulle stanna hemma tills Mia kom! Vilken överraskning. Hon hade tänkt komma så vi kunde gå ut och äta, men hon blev så sen. Mia är världens gulligaste! Och roligt att jag verkligen inte fattade någonting.