priviligerad

När jag får chansen att sitta och lyssna på människors berättelser och ge det tid, ge det min tankeverksamhet, får diskutera, veta saker och komma fram till något, när jag får tid på mig att skriva ner en berättelse som jag vill föra vidare, då känns mitt jobb rätt. Då känner jag mig priviligerad som får träffa så mycket intressant folk och får veta så mycket. Men det finns egentligen inte tid till det. Då måste jag ta den tiden.

I dag tog jag lite sådan tid. Det betyder att jag måste jobba i morgon, det betyder att jag måste jobba över på måndag. Är det värt det jobbiga för lite tid av det priviligerade jobbet?