mitt jobb

Det har slagit mig igen: jag har valt fel jobb. Kan inte förstå att jag inte reagerat på tecknen tidigare, kan till och med erinra mig det allra första tillfället: jag, Ebba och Jeanette var i Mjölby för att testa vad man kan göra för 100 kronor i Östergötland. Ebba och Jeanette sprang ivrigt omkring och snackade med allt och alla om Mjölby, eller ditt eller datt. Själv höll jag mig mest i bakgrunden, olustig av situationen. Varför reagerade jag inte redan då? Det är snart 10 år sedan den händelsen och trots det har jag jobbat målmedvetet för att bli journalist. Jag har bara sett målet med skygglappar, inte sett att det kan finnas alternativ. Jag har bankat på en dörr till något som jag inte vill in till. Eller är det bara en allmän höstdeprission? Är det bara jag som borde ta mig i kragen? Är det jag som är lat och har svårt att ta tag i saker? Är det min rastlöshet att komma vidare? Är det mitt problem att inte klara av måsten? Att hungra efter saker att fixa och sedan tappa intresse när det blir tvång? Vad är det som ger mig magvärk minst en gång i veckan? Varför mår jag så här? Ska jag reagera och seriöst försöka göra något åt situationen? Vad i så fall? Nya jobb växer inte på träd. Studiestöd växer inte på träd. Terapeuter växer inte på träd.