modetänk

Jag brukar själv anse att jag inte följer mode särskilt mycket och inte bryr mig egentligen men i går tog jag ett par manchesterbyxor som jag inte haft på länge (trasiga, fundera på att sverka, ångra sig, sy dem, rolla bort katthår – för att göra lång historia kort). Jag minns att när jag senast hade dem (6-8 månader sedan) tyckte jag att de satt jättesnyggt. I går blev jag helt förundrad över hur mycket det fladdrade runt benen. Egentligen har jag väl inget emot bootcut, men det kändes helt plötsligt som jag hade 70-tals brallor på mig och herregud vad jag frös! Minns för några år sedan när jag var på HM och hörde en tant prata med expediten:
Tant: Finns det inga byxor som är smala nedtill?
Expedit: Nej, det gör det inte, men det är väl skönt när byxorna inte fastnar på skorna.
Jag tänkte: Varför ska man ha byxor som fastnar på skorna?
I dag tänker jag: Varför ska man ha byxor som fladdrar så man fryser?

Och här kan jag inte komma och påstå att jag inte blivit påverkad av mode. Faktiskt.