fin klang

Känns som jag mest skrivit negativa saker i bloggen på slutet. Men kanske är det ett sätt att ventilera. Det svåra blir så stort att det är skönt att skriva av sig. Och det är skönt att veta att det finns folk som bryr sig utan att man måste ringa och säga: usch nu är det inte bra. Det är jobbigt och ibland behöver man inte någon som tycker synd om en och pratar i flera timmar, ibland behöver man bara någon som ser objektivt på saker och som kan ge en några uppskattande ord.

Efter att ha sett fram emot söndagsrepen med orkestern flera gånger och sedan blivit besviken över det bristande engagemanget har jag börjat våndas för att åka dit. I går slog det mig på näsan i alla fall. Det var riktigt kul att spela och jag har kommit på att jag är helt okej. Jag kan faktiskt flera låtar och det är inte omöjligt att lära sig, det är bara att öva. Helena sa faktiskt att min flöjt hade fin klang. O, vad glad jag blir. Dessutom är 18 personer anmälda till temafesten. Nu ser jag fram emot det på riktigt.