stressad av att vara hemma

Det är varmt, men inte för varmt. Maten smakar underbart och är billig, jag dricker öl efter öl och trivs. Jag är lugn. Det är semester.
Men det räcker med att jag kommer innanför dörren hemma och märker att huset ser upp och ner ut sedan vår nya inneboende gjort sig hemmastad. Jag blir stressad och får ont i magen, ledsen, irriterad och rastlös. Hur ska jag jobba med de känslorna? Borta kan jag glömma allting, ta det lugnt, må bra. I Riga säger Martin: du är så lugn och inte stressad, du är så fin. Hemma springer det tillbaka. Vad gör jag åt det?

Jag orkar inte med mer ansvar, vill nog bli en åka-med-människa, men hur går det egentligen ihop med min personlighet? Det kommer nog att stressa mig minst lika mycket. Balans är svårt att uppnå. Babben sa i sitt sommarprogram att det finns vissa människor som lättare bli utbrända, jag ligger på gränsen hela tiden, jag vet det och vet inte vad jag ska göra åt det. Jobbar mot det, men när man inte har svaren är det lätt att ignorera och ge upp.

Vattnar gräsmattan nu, har packat upp och ska packa igen för att åka till mamma, pappa och Mia i morgon. När jag fått ordning på det ska jag redogöra för mitt nya favoritresemål. Jag är förälskad i Baltikum.