äntligen

Till slut kom vi då iväg till träningen, äntligen! Förberedd att få massa stryk och vara så trött att jag skulle må illa och få träningsvärk överallt kändes det faktiskt helt okej efteråt. Jag fick självklart en massa stryk och jag mådde illa och jag har träningsvärk (men bara i ryggen, armarna och vaderna och inte så farligt faktiskt) men jag är nöjd. Det kändes bra, jag var offensiv och fick in några bra träffar. Jag hade ett mål på ett annat sätt än tidigare och jag backade inte – känns bra!
Jag gillar att träna, jag är en person som gillar att ta ut mig, men när träningslokalen känns långt borta så kan jag så lätt bli en degis. Fjortonåringen var inte där heller, men det måste vara ett undantag. Ska jag våga mig dit igen, själv?